Det är märkligt att så fort jag säger 'jag har börjat träna' så tros det direkt att det är för att jag vill gå ner i vikt varpå jag får svar om att det behöver jag verkligen inte göra. Jag är absolut inte ute efter att gå ner i vikt utan faktiskt, tro det eller ej, gå upp i vikt. Jag vet mycket väl att jag väger mindre än vad jag göra till mina 173 cm och faktum är att jag har fruktansvärt svårt att gå upp så jag är i dagsläget väldigt glad att jag väger 55 kg och verkar stanna där utan att rasa till 50 kg som förut var min stadiga vikt. Min målvikt är 65 kg, men vägen dit är lång trots att det endast handlar om 10 kg.

Nu har hjärtat komponerat ihop ett bra styrketräningsschema åt mig som jag tränar måndagar, onsdagar och fredagar för att komma igång. Framöver så kommer vi bygga ut det med motion så man får in alla bitarna. Fördelen med att träna hemma som jag gör är att jag slipper någon extra kostnad iform av gymkort och kan träna när jag har tid över utan att för delen behöver åka hemifrån, dock har jag lite planer framöver att köpa klippkort till vattengympan här i orten intill och ha även det en gång i veckan.

Det positiva som träningen hittills gett mig är mer ork vilket jag tror kan beror på endorfinerna som produceras vis hård fysisk träning. Ett naturligt lyckopiller helt enkelt!



Igår fyndade jag äntligen den växasäng som jag så länge suktats efter, en minnen växasäng, till Saga. Den fanns både på nära håll, ett bra pris som inkluderade både ribbotten och madrass. Vi har redan en till Jonathan så det är givet att hon också ska få en likadan, speciellt då det är tänkt att dom ska dela rum.

Tanken var att vi sakta skulle vänja henne med den vid dagsvilan, men vid läggdags nu ikväll var hon riktigt bestämd på att sova där inatt. Hur detta går återstår att se...

Jag kan dock känna att det faktiskt skulle vara riktigt skönt att få sova i min egna säng utan barn, men samtidigt så kommer jag troligtvis sakna hennes närhet också, dock tror jag att hon ändå kommer inskruttandes mitt i natten framöver.

Detta år började väldigt bra. Så pass bra att det var dags för hela familjen att insjukna en efter en i den mest envisa influensan som jag stött på på flera år.

40 graders feber, hosta, snuva och falsk krupp har cirkulerat. Den har inte varit nådig utan hållt i sig en vecka för alla parter. Minstingen fick sig ett besök på närakuten (att kalla Handens Närakut närakut för oss är en annan femma, men som alla Nynäshamnsbor vet så får vi ingen vård efter kl 17 vardagar och inte alls på helgerna) där hon fick en kruppmedicin utskrivet.

Lagom till att alla, äntligen, blev friska så var det dags för äldsta sonens något försenade 10 års kalas, dock kallas februari även för vabuari så det kom återbud en efter en, men han är trots allt nöjd vilket är huvudsaken.

Jag valde att prova ett nytt recept till tårtan och det blev succé. Tårtan den försvann i ett nafs!





Jag i högsta grad!


Alix Poisson

Uma Thurman
Biljetter för årets julgala på Friends Arena den 1 december är nu bokad. Även barnvakt är ordnad, tösen får vara hos sin farmor under tiden jag och Victor går på den. Det ska bli en upplevelse att få höra så många kända artister live.

Tack vare Groupon så kostade biljetterna endast 99kr/st. Det är så gott som gratis!

Trott eller ej, för knappt en vecka sedan passerade jag det heliga trettio. Det blev ett stort firande med nära och kära som avslutades med en barnfri mini weekend i Visby.

Någon 30 års kris har jag inte haft och känner ännu inte mig i närheten av det. Jag är glad över vad jag åstadkommit till nu och blickar bara framåt.





På Me & I partyt igår hemma hos Hellyh blev det att jag beställde hem lite kläder till Saga i julklapp. Pojkarna är dock inte så överförtjusta över dessa kläder längre så det blev bara en häftig T-shirt till Jonathan från den gamla kollektionen.

Till våren hade jag tänkt att själv att vara värdinna, så ni nära och kära räkna med en inbjudan om några månader.
Jag söker med ljus och lykta efter ett sådant här symaskinsbord för ett kommande projekt, underredet är det viktigaste och om själva arbetsbänken finns kvar är det ett plus, dock är inte själva symaskinen viktig och nödvändig.

Då jag vill att det ska vara färdigt till mitt 30 års firande så är det något brådskande.
Sen en tid tillbaka så har jag vetat att min enhet kommer att avvecklas, vilket har lätt till en del oro, dock har jag känt att jag inte ska oroa mig alldeles för mycket utan att det kommer att lösa sig. Relativt snabbt så fick jag veta att jag kommer omplaceras inom samma företag, men i Södertälje. När vet jag dock inte än, men det känns som att det kommer ske någon gång under denna månad.

Det positiva som sker i och med detta är att jag kommer få gå på ett 6 veckors schema, vilket i sin tur kommer leda till att jag kommer ha en hel helg ledig var sjätte vecka samt ledig 2-3 dagar under vardagarna. Detta kommer leda till att jag kommer hinna med allt i vardagen än vad jag gör nu samt förhoppningsvis hinner vila upp mig ordentligt. Jag kommer även sluta tidigare än vad jag gör i dagsläget, dock betyder det att jag då börjar en kvart tidigare så det gäller att planera om för hur vardagen ska rulla på smärtfritt.
Jag och en väninna och alla mina barn gick till Sjötelegrafen efter att vi hade lämnat in min bil på Bjuris glas för att fördriva lite tid. Det blev några besök till Prisstopp och Coop Extra samt lekställningen där barnen fick rastas lite innan pojkarnas pappa och deras bonusmamma kom och hämtade dom. Några bra inköp blev det bl.a. en garderob från JYSK och den underbara terminal klockan som jag suktat på länge.
Kyla, snö och nu vintertid. Det är dags att investera i ett par nya kängor och jag kan inte mer än säga att jag funnit dom jag vill ha. Även ett par till hjärtat och Anton är funna, vilket gör det perfekt när det är 'ta 3, betala för 2'.
Nu får jag nog skämmas, för nu är det på tok för länge sedan jag visade några livstecken, men mini pcn ligger indränkt i läsk - tack Sagis - och laptopen drar sin sista suck efter 5-10 min pga överhettning samt jag är heeelt slut varje kväll efter arbetet så blir det som det blir.

Jag trivs gott med mitt arbete som jag nu snart har haft i fem månader. Jag har träffat många nya människor och känner att jag gör nytta, dock har man inte all tid som man önskar. I veckan blev jag inkallad för lönesamtal trots provanställningen och får nu retroaktivt sen den började i juni en löneökning vilket absolut inte sitter fel.
Ltede LT1035 från Lensway á 439:- ord. pris, men jag fick en rabatt på 220:-. 
Nu har jag övervägt länge att beställa nya glasögon till mig då mina senaste svarta Diesel är helt försvunna sen flytten - det skulle inte förvåna mig om dom kommer fram nu bara för att - och idag bestämde jag mig. Ett par nya glasögon beställdes. Det känns lite vågat med denna design, men jag fastnade för den på något sätt.

Det här blir nog bra!
, men det var inte det där magiska, men nära på för det gällde en annan ansökan jag hade gjort. Dom meddelade att dom hade kollat upp mina referenser och ville boka in mig för en arbetsintervju vilket vi även gjorde som bär av om en vecka.

Jag sände förut iväg nio ansökningar varav tre är nu intresserade av mig och två har tackat för sig. Det finner jag rätt så bra.
Mitt liv här och nu flera månader sen senaste inlägget så har jag åter börjat arbeta igen efter föräldraledigheten sen några månader tillbaka, men för ungefär en månad sedan slängde jag iväg lite ansökningar där det söktes undersköterska - det är trots allt det jag är utbildad till samt barnskötare förstås - och trott eller ej så har jag nu troligtvis världens chans med att få en heltidstjänst som undersköterska och dessutom dagtid, visserligen varannan helg, men det är en petitess. Det är inom hemtjänsten och just det området så innefattar det psykiskt sjuka, missbrukare, funktionshindrade och äldre vilket för mig skulle vara enormt spännande. Det är dessutom nystartat och med nytänkande vilket gör det ännu mer intressant! Åh, vad jag hoppas så innerligt...

Tänk vilken förändring det skulle innebära för mig som i nu 11 år har haft kvällar och helger samt hela tiden fått jaga extra pass med att vara timvikarie för att få det att gå ihop, men som sagt jag ropar inte hej än. Jag gick vilket fall som helst vidare från arbetsintervjun och fick där höra att jag var väldigt intressant så dom bad mig beställa utdrag från belastningsregistret samt sända referenser vilket jag gjort för att sedan få komma på en personlig intervju. Så nu sitter jag här och väntar och hoppas på det där magiska telefonsamtalet...




UnderBARA BARN mässan är höstens höjdpunkt! Varje år så ser jag framemot det lika mycket. Jag hade gett upp hoppet detta år dock att få tag i fribiljetter när Linda berättade att jag kunde få en från henne vilket jag blev otroligt glad över för att senare samma dag upptäcka att jag hade vunnit en fribiljett hos Loppi. Efter lite övervägande (om jag skulle gå två gånger under helgen eller ej) så bestämde jag att Hellyh skulle få den ena och hon blev överlycklig!

Jag mötte upp
Sagas 1 års tårta, Hello Kitty.

Så gott som färdigfirad är den lilla damen. Hon firades på sin födelsedag (7/10) av mig, min mamma (som kom dagen innan), Victor och pojkarna (som jag hämtade från skola och förskola efter att ha bestämt det med deras pappa då det var hans vecka och dom ville fira sin lillasyster). Bla blev det en tur till BVC där det konstaterades att hon numera väger 9720 gram, dvs endast gått upp 110 gram på 1½ månad, har en längd på 77,1 cm(!) - snacka om lång, samt ett huvudet var på 45,5 cm. Ang vikten så är jag lite bekymrad, men försöker lugna mig med att hon vuxit mer på längden samt så har hon faktiskt börjat gå tom springa senaste månaden. Då det även var inbokat att hon skulle ha vaccination x 2 så beslutade vi att hon skulle få det vid ett senare tillfälle då det inte kändes speciellt snällt att ge henne det på sin 1 års dag samt så snorar hon vilket vi misstänker att det är pga tänder, men då vi inte är säkra så valde vi att ta det senare så hon inte skulle vara dålig på sitt kommande kalas. Jajemen, det stämmer. Damen har inte en endaste liten tand. Resterande av dagen bestod av presentöppning, vilket självklart skedde redan när damen slog upp sina blå ögon på morgonen, och på eftermiddagen så tog vi alla en tur ut i Vikaskogen där vi plockade svamp.

Dagen efter, på lördagen, var det dags för barnkalas och hennes Hello Kitty tårta som blev nästintill perfekt. Det var trevligt och jag tror nog damen var nöjd med kalaset, gästerna, tårtan och alla fina presenter som hon fick.

På söndagen så for jag till morfar min och hade en heldag där med honom och Saga och på vägen hem stannade jag till vid Sagas gudmor Sanna som var enormt höggravid, hennes syster och lilla Vincent och Saga fick öppna lite mera presenter. Nästa gång jag träffar Sanna så är lilla (stora!) bebisen ute då hon hade gått övertiden med en vecka.

Igår skulle vi fart till min syster Jenny och hennes man, min andra syster Maria, vår pappa och bonusmamma Benita, men då både jag och Victor varit dunderförkylda till dagen innan med att knappt få sova för att man inte kan andas ordentligt och Saga var rosslig och fortfarande är lite smått, så bestämde vi oss för att avstyra det.

Underbar bild på Saga och hennes gammelmorfar.
...så risken är stor att det kommer skapas för fullt nu.