Äntligen så har jag tagit i tag i min ledvärk och gått till botten med det! Jag har i alla år, i stort sett sedan jag föddes, gått runt med daglig värk, vissa dagar bättre än andra. De senaste läkarna har kunnat konstatera att det inte är varken reumatiskt eller fibromyalgi, men istället för att gå till botten med det så har dom gett mig smärtstillande med en ordination på 3 ggr/ dag vilket inte är ett alternativ på lång sikt och i och med alla mina graviditeter så har det inte varit möjligt.

Härom veckan valde jag att åter kontakta sjukvården för att gå till botten med detta och jag fick en tid i måndags. Läkaren var verkligen förstående och lyssnade noga på vad jag hade att säga, gick igenom min journal - det lilla som hon kunde se samt klämde och kände på mig. Hon, tredje läkaren konstaterade att jag återigen inte har fibromyalgi. Karpaltunnelsyndrom är det inte heller. Hon trodde heller inte att jag hade reumatiskt, men ansåg att det var viktigt att jag lämnade blodprover samt röntga handlederna för att se om det förekommer några förändringar. Allting sågs till att göras i måndags och idag ringde hon mig ang provsvaren och röntgensvaren och berättade att det inte är reumatiskt vilket kändes väldigt skönt att höra utan att det är att jag har överrörliga leder, dvs hypermobilitetssyndrom. Det konstaterade hon även redan på själva undersökningen i måndags, men ville ändå utesluta alla andra tänkbara senarium.

Det jag ska göra är att kontakta en arbetsterapeut samt använda mig utav mina handledsskydd. Det är väldigt skönt att äntligen slippa ha diagnos okänd och äntligen kunna göra någonting åt denna ledvärk.
Ibland undrar jag hur Nynäshamns kommun tänker egentligen... Dom verkar då inte tänka på denna kommun behöver en fungerande sjukvård samt barnomsorg. Nu har Jonathan gått 3 ggr hos en logoped, men pga att logopeden slutar så kommer han nu sättas på en väntelista. Visserligen så har vi fått hem en hel del övningar för T, K och F, men det skulle ändå vara skönt att få träffa en logoped regelbundet. Jag hoppas det inte dröjer alltför länge...

Inte nog med det så har nu Nynäshamns kommun inte längre någon jourmottagning kvällar och helger överhuvudtaget utan nu får man helt enkelt vända sig till Handens Närakut eller de större sjukhusen. Visserligen så är vi inte listade hos Legevisiten och jourmottagningen har jag inte mycket för sen dom nekade att göra ett RS prov på Saga när hon var riktigt dålig pga att det var en kostnadsfråga (läs mitt tidigare inlägg om det), men att överhuvudtaget stå utan läkarvård här ute för oss till stenåldern. Det är inte lika rätt till lika vård om det ska vara så här. Nynäshamns kommun håller på och faller samman.

En annan fråga som jag ställer mig frågande till också är hur det är möjligt att två grundskolor i Ösmo kan få stå helt utan kurator. Får det verkligen vara så? Är det inte krav på att det ska finnas?
Efter en del diskuterande så har nu Anton fått börja på taekwondo. Även hans bästa vän Sebbe hakade på och dom båda två verkade verkligen tycka det var roligt, dock återstår det att se idag med tanke på den träningsvärk som dom lär ha(!). Dom var extremt duktiga och dom pratar redan glatt om nästa träning. Snacka om underbart!

Taekwondo tränas 2 ggr/ veckan, tisdagar och torsdagar och kostar 1200:-/ termin. Självklart lär kläderna samt skydden tillkomma i kostnader allt eftersom. Just nu tränas det i mjukiskläder.

Anton & Sebbe på deras första taekwondo träning.

Början av denna vecka startade med att Anton visade sig vara riktigt dunderförkyld vilket påverkade hans astma negativt så han stannade hemma i två dagar. På tisdagen kilade vi in på biblioteket efter att Mathias och Jonathan hade blivit lämnade på skolan och förskolan och lånade lite böcker. Anton den galningen läste ut sin bok i stort sett direkt så då valde vi att gå tillbaka till bilbioteket på torsdagen.

Det blev en hel del kan man säga när tre pojkar fick välja fritt och nu har vi bestämt att vi ska gå till biblioteket varje torsdag som dom är hemma hos mig då vi lämnar tillbaka och lånar nya.
Jag har fått äran att få buzza Nestlés Sötpotatis Nötkött.

Buzzadorpaketet innehåller:
  • 4 burkar (á 200 g) till dig och 6 burkar att buzza vidare.
  • 1 Buzzadorfolder.
Det återstår att se om Saga tycker om denna då senast när vi buzzade ångkokt sjötunga med morot och potatis så ratade hon den rejält. Hon är nämligen ingen vidare burkmatsälskare utan vill hellre äta det mamma och pappa äter samt amma. Jajemen, hon ammar än fast hon blev 11 månader igår och det återstår att se för hur länge till.

Pojkarna fick välja varsin cupcake.

Mathias och hans berg med presenter!

7 års tårtan.

Hipp Hipp HURRAAA!!!

Mathias 7 års kalas.

Hela veckan som har gått så har det varit lite utav firande för Mathias som fyllde 7 år 24/8. I måndags, när han kom hem till mig igen efter att ha varit hos sin pappa i en vecka, så firande jag honom lite smått innan det var dags för mig att fara till arbetet vilket bestod av varsin cupcake till pojkarna och andra små kakor till oss andra. Dessutom fick han öppna sitt berg utav presenter som väntade på honom!

På fredags kvällen så kom min syster J och hennes man över på en fika och firade Mathias och i söndags så hade han sitt efterlängtade 7 års kalas. Det fick helt enkelt bli ett kalas blandat med både vuxna och barn. Vi var sammanlagt 9 vuxna och 12 barn (åldrarna 2 mån - 8 år) samt katten Vega och hunden Meya som förövrigt fyllde 1 år 25/8.

Tack alla ni som kom och firande honom!
På förmiddagen vankades det Jonathans andra logopedbesök (och tydligen det sista då hon slutar och vi då kommer åter hamna på väntelistan, dock förhandlade jag till mig ytterliggare ett besök om två veckor). Denna gång fick han gå in själv med logopeden och allt gick bara bra. Första gången fick han övningar för K och T och denna gång F och T. Vi fick även med oss material hem för att fortsätta med övningarna. Jonathan är jätte duktig och numera stolt över att han kan säga T. Varje kväll lägger vi pussel som han lärt sig.

På eftermiddagen så vankades det 10 månaders kontroll för Saga. En sen sådan då hon om lite mer än en vecka är 11 månader. Hon visade sig vilket fall som helst öka på bra i vikt och längd och kan numera stoltsera med att hon är 73,5 cm lång, väger 9710 gram och huvudet är 45,5 cm. Jag har varit orolig över hennes vikt då BVC sköterskan bla låtit anklagande för att att jag fortfarande ammar, dvs enligt henne inte ger den ordentliga och tillräckliga näringen för att Saga ska växa, och vi har dessutom haft problem att få henne att gå över till annan föda då det är bröstmjölken hon föredrar dock har vi funnit några små favoriter och det går sakta framåt. Ang amningen så är jag övertygad om att Saga fått det hon behövt för annars skulle hon inte vara så pass stor som hon faktiskt är och dessutom följer hon sin kurva utmärkt.

Läkaren gav Saga en stor OK stämpel i rumpan. Hon klarade allting han testade henne med och han sa att hon med största säkerhet kommer att börja gå vilken dag som helst och det är jag också övertygad om då hon står minutrar rakt upp och ner utan att ramla samt går längst möbler. Dessutom så har hon sedan hon var 6 månader gått med stöd. Numera har vi en lära gå bil här hemma som hon mer eller mindre springer fram i. Ang maten så är han övertygad om att det kommer släppa snart och det är jag också.

Dagen till ära så fick jag kvalitétstid med båda mina små. Underbart!

Lillasyster & storebror. Mina små hjärtan.
Saga är fascinerad över att Jonathan låter när han leker.
Kapten Blodpudding informerar vad som sker inom kort.

Tiden går fort fram och det märker man först av när man blivit förälder. Håret blir gråare och huden rynkigare och man vet inte vad som hände! MEN jag är inte ens 30 år än så jag ska inte klaga.

Mathias fyllde igår hela 7 år och dagen innan det började han ettan. Min lilla ettagluttare som dessutom har en glugg så fin, snart en stor en då andra övre framtanden också är påväg att lossna. Mathias säger glatt att han ser framemot läxorna och det låter som en ra inställning.

Anton han har börjat trean. Han är en trädklättrare som han säger och det kan nog stämma med tanke på vilken klätterAPA han är! Den där tokstolle kan klättra på lyktstolpar som att han aldrig gjort annat.

Lilla killen Jonathan är inte så liten längre för han har börjat storbarnsavdelningen och som han har längtat. Han släppte allt och bara sprang in och skulle leka med sina vänner som han saknat så.

Saga börjar troligen förskolan i januari...

Mina hjärtan.

Sista delen av sommaren så fick vi möjligheten att fara till Vita huset i Smedjebacken som ägs av Victors ena chef. Trots att vi var sjuka under hela resan så hade vi det väldigt, väldigt mysigt.

Vi besökte en loppmarknad i Gammelgården i Ludvika där vi alla fyndade en del, besökte Flogbergets gruvor, Flatenbergs hyttan, Stollbergets gruvor samt provade på att hitta till Nyberget, men det slutade med att vi fann en hel del stora kantareller istället. Vi fiskade efter regnbåge och öring i naturreservatet Söppenmyren samt fiskade efter kräftor mitt i natten (läskigt!) i en närliggande sjö till Vita huset. Barnen har även snickrat en hel del på kojan som Victors chefs barn byggt intill huset vid en liten bäck. Vi hade så underbart att vi alla längtar tillbaka och vår längtan efter en egen liten stuga har ökat!


Hela syskonskaran.

2,5 vecka med små avbrott då jag hoppade in på några arbetspass blev det med stora familjen. Vi satsade på en hemester och det var inte fy skam då vi har skog, havsbad, båt och lugnet här i Vika. Det är trots allt vår första sommar här ute. Tyvärr så slutade senaste båtturen ut för ett dramatiskt slut. Mathias råkade få en fiskekrok i handen, ca 1 cm in med hullingen, så det blev ett akut besök på Handens Närakut där han fick ta bort den. Det är troligen en upplevelse han sent kommer att glömma. Under hela bilresan var han lugn och sansad, men när den skulle ut och han såg stora sprutor och tångar så fick han panik, men vem hade inte fått det?! Det var bara att pussa och krama honom samt prata lugnande med honom så var det över inom 10 minuter, dock kändes det som en evighet...

Aj, aj, aj...

Vi var även en heldag ute och hälsade på min pappa i samband med hans 60 års dag (dagen efter) och hans sambo. Det var en mysig dag som innefattade bad vid sjön, ridning med finaste Òskadís etc. Dom har fått det väldigt trivsamt i torpet. Tyvärr hade pappa väldigt ont i ryggen. Det har fortfarande inte blivit bra så han har fått fara in akut...

Som taget ur Bröderna Lejonhjärta.

Vi har även hälsat på min storasyster Jenny (i samband med hennes födelsedag, pappa och hon fyller 2 dagar efter varandra) där jag fick träffa både nya, men framförallt välbekanta ansikten. Det var väldigt trevligt. Anton blev väldigt ledsen i samband som vi skulle åka så Jenny och jag har smått pratat om att han ev. ska komma att få sova över hos dom innan sommaren är slut.

Nu har pojkarna varit en vecka hos sin pappa och kommer hit idag runt lunch. Denna vecka är sista veckan av sommarlovet och vi får se om det blir lite bad eller annat skoj. Ev. en tripp till en stuga i Dalarna.