Tillkännagivande.

Imorse fick pojkarna veta att jag har en bebis i magen.

Jag kräktes nämligen något fruktansvärt, i vanlig ordning, och Ante började känna sig illamående. Konstigt när mamma hans kräktes som någon galning… Jag kände att det inte längre gick att hålla tyst för pojkarna så jag visade den senaste bilden från ultraljudet som var i fredags och frågade först Ante om han ville veta varför jag mår som jag gör och han såg direkt att det var en bebis på bilden och log. Både Ante och Mathis frågade vad bebisen ska få heta och jag sa de två namnen som är tänkta beroende på vilket kön det är.

Jonis gjorde verkligen något sött. Jag tog han till mig och berättade att jag har en bebis i magen. Direkt efter stoppa han in båda sina händer innanför mitt linne och tittade och sa nej. Haha. Jag drog då upp linnet från magen och förklarade att bebisen ligger inuti min mage. Utöver det så fick jag en herrans massa frågor från bla Mathis som var helt övertygad om att bebisen måste skäras ut eller så bajsar man ut den. jag tror det blir en vända till biblioteket inom kort.

Tips på vänta-syskon-böcker mottages gärna.