Detta eviga vabbande. Måndag och tisdag har jag vabbat Ante som haft andningsbesvär samt mystiska utslag i ansiktet och på bålen.

De i ansiktet är som knottror och påminner smått om nässelutslag medans de på bålen påminner om utslagen han hade för 3 år sedan då han hade Henoch Schönleins purpura. Även läkaren vi träffade igår tyckte utslagen på bålen påminde om HSP, men det karaktäriska med den är att det kommer från byxlinningen och neråt - inte på bålen som han har nu, så vi kom överens om att jag ska höra av mig om det blir värre och läkaren ringer mig under de kommande dagarna för att se om utslagen består, blir fler eller försvinner. Som det är nu så är det oförändrat. Ang utslagen i ansiktet så tror läkaren att han kan ha fått en allergisk reaktion av något han kommit i kontakt med, dom är som nässelutslag, och det bör försvinna inom kort.

Antes andningsbesvär är mer eller mindre borta så kommer han få gå till skolan imorgon. Utslagen han har kliar som tur är inte och med tanke på att varken jag eller hans bröder har fått det så smittar det med största sannolikhet heller inte.

En av mina funderingar kring utslagen på bålen är att det kanske är en allergisk reaktion från tex bricanylen eller pulmicorten, men i så fall borde det visa sig iform utav nässelutslag. Dessa utslag är liksom under huden, dvs inga upphöjningar, och vissa utav dom är blåaktiga och andra rosaaktiga. Han ser ut som en prickig korv.

1 kommentarer:

Sjabbig men chic sa...

Nu ska du minsann få höra. Min bästis son är allergisk mot blått. Ja, mot blått. Det är något i färgämnet som gör att han får precis såna däringa utslag och får jättesvårt med andningen. Hon måste tvätta allt jättenoga innan Linus kan använda det. Det gäller alla textilier som är i blått. Även sängkläder, mössor, strumpor och så...

Kram Lisa